Drömmen om ett musteri gömmer sig bakom de vackra retroportarna
De vackra svarta retroportarna lyser ut mot vägen, utan att avslöja vad som döljer sig där bakom. För den oinvigde ser det ut som ett helt vanligt garage, men för folk från trakten är det mycket mer än så. Där bakom gömmer sig nämligen ett musteri som drivs av Steve och hans fru Elin.
Vägen till drömmen om ett eget musteri har verkligen varit lång för Steve. Hans fru är uppvuxen på en gård i närheten av Kängsta där de bor men Steve själv kommer från USA och har bott i både Kalifornien och Virginia.
- I Virginia är äppelmust populärt berättar Steve, man kan väl säga att drömmen följt med mig hela vägen över Atlanten. Makarna byggde och flyttade in i sitt lantliga hus 2006. Elin är intresserad av djurhållning och paret har både får, kor och höns, om än i liten skala. En härlig kontrast till vardagen, där Steve jobbar som affärsutvecklare inom biologbranschen och Elin som ekonom.
Steve berättar om hur det kom sig att det just blev ett musteri de startade.
- Vi började fundera på vad vi kunde göra, tyckte var roligt och som kanske även gick att tjäna lite pengar på. Tankarna på ett musteri växte sakta fram. Dels för att ta vara på frukten, men också för att det inte fanns något musteri i närheten.
- Det var inte självklart att vi skulle köra igång. Vi funderade länge. ”Ska vi, ska vi inte”. Hösten 2019 bestämde vi oss till slut, köpte in utrustning och satte igång med förberedelserna. Istället för att bygga något nytt satsade vi på att ha verksamheten i garaget.
Den huvudsakliga tanken med musteriet är att människor ska komma dit för att göra must på sin egen frukt, men innan mustandet kunde starta var det en hel del som behövde ordnas. Garaget behövde byggas om en del, Steve och Elin målade väggar, beställde utrustning och registrerade företaget. Portarna öppnades i slutet av augusti 2020 och nu håller Kängsta musteri öppet under hösthelgerna.
- Vi har lite must till försäljning, men på vår tomt finns bara ett fåtal fruktträd. Så ser det ut på alla gårdarna runt om oss så den största delen i verksamheten kommer från privatpersoner som vill musta sin egen must.
Det är främst äpplen och päron som mustas i parets maskiner. Frukter, som plommon och körsbär, behöver en annan sorts maskin.
Alla som vill får komma och musta men för att kunna göra must krävs minst 25 kg frukt och det är viktigt att inga äpplen eller päron är ruttna eller övermogna. Själva processen för en mindre mängd frukt tar i runda slängar 20 minuter.
- Det som lockar människor att komma till musteriet är att det är lokalproducerat. De flesta som kommer bor i närheten, man behöver inte åka långt för att få sin egen must. Vi har kunder som kommer bara för att de tycker att det verkar roligt att göra sin egen must. Andra mustar mer regelbundet, vissa bara för eget bruk men många ger också bort till vänner och har med på middagar berättar Steve.
Att valet föll på att ha verksamheten i garaget var främst av ekonomiska skäl. Utrymmet fanns redan och förde med sig låga löpande kostnader.
- Dessutom kändes det kul att starta i garaget säger Steve. Jag gillar antika bilar och motorcyklar, något som hängt med mig ända sedan uppväxten i Kalifornien. I Kalifornien är det viktigt att man har en gammal Volkswagen och en av de bilarna jag har idag tog jag med mig vid flytten från USA. Drömmen vore att ha en gammal folkabuss.
- För några år sedan installerade jag en lift, för bilarna, i garaget. Nu har ju fordonen fått flytta ut ur garaget för att ge plats åt musteriet men liften är bra att ha så den fick stanna när vi renoverade garaget. För att inte port och lift ska krocka behöver portarnas skenor gå rakt upp i taket.
När Steve och Elin skulle välja nya garageportar var det dels viktigt att de gav en genuint lantlig känsla och att de hade den funktion paret önskade. Tillslut föll valet på två svarta takskjutportar i retrostil. Det är portar som ser ut som slagportar men som fungerar som takskjutportar. Perfekt för att skapa den lantliga känslan, men ändå ta del av modern teknik.
- Många som kommer hit tror inte på mig när jag säger att det är takskjutportar. De är framme och känner på handtagen, men så trycker jag på knappen och portarna åker upp säger Steve med belåtenhet. Tidigare hade vi gamla slagportar. Vid portbytet gick energikostnaden ner rejält. I och med att det blev tätt, slapp vi även påhälsning av möss som tidigare smet in.
-Det är fantastiskt roligt att vi äntligen är igång. Jag ångrar det inte för en sekund, avslutar Steve och kör ner sin vackra garageport om det nya lilla musteriet. En pärla i Stockholms södra skärgård.